Nu är klockan tre på natten, ska snart gå och lägga mej men jag känner för att skriva av mej lite.
D va länge sen man skrev av sej på riktigt, d är kanske inte riktigt min grejj, men de jag går runt och tänker på verkligen jätte mkt är hur grymt bra underbart bäst 2009 har varit, asså när jag tittar igenom min bdb eller läser min gamla blogg och i arkivet på den här bloggen, asså jag tvivlar verkligen på att 2010 kommer bli lika grymt som 2009, för d som gjorde 2009 så bra var mina vänner. Utan mina vänner asså fatta var kasst hela livet hade varit. Alla nätter som vi satt uppe och bara snackade och snackade och snackade, alla filmer vi sett, hur många mil på mopparna vi har åkt, asså jag är fet lycklig. Och varför jag tvivlar på 2010 är för att jag flyttar ju till Panama, och där kommer inte mina vänner finnas, inte mina närmsta i alla fall och d är dom som får mej att vara så lycklig, vänner finns överallt men jag kan ens inte flytande spanska.. illa hahahah. Nä men asså den enda nackdelen med att flytta nu är att mina vänner inte finns där. Visst kommer jag prata med dom heela tiden på skype och fb, dom kommer väll antagligen läsa min blogg jag kommer läsa deras bloggar, men asså internet och telefon och skit är inte samma sak, inte som att se varandra i verkligheten och bara chilla.
Visst vill jag flytta ändå, alla säger hela tiden bara fatta hur mkt du kommer missa när du är borta i ett år, helt ärligt. Nej d är inte mkt som händer här i Sverige, d ända är att jag förlorar ett år med mina vänner. Men jag missar mer av mej själv om jag inte åker, asså fatta vilken upplevelse att bo borta i ett år, i ett varmt land. Th kommer ju och hälsar på! Äsch, 2010 kommer bli grymt ändå! halva 2010 bor jag i ett kallt Sverige med världens bästa vänner, halva 2010 bor jag i ett vaaarmt Panama med min släkt, d är väll nice. Sen halva 2011 är jag i panama sen kommer jag hem.. Nåt jag oxå längtar till är dagen då jag kommer hem från panama, asså fatta vilken känsla, när vännerna står där och väntar på en så kommer man där så ser man dom, asså hjälp fatta vilken känsla, kommer skrika över hela arlanda hur mkt jag har saknat dom, så kommer man springa till dom och krama sönder alla, kommer skratta av lycka, gråta av glädje.
Nä men 2010 kommer bli grymt hur d än blir, vart jag än under 2010, d spelar ingen roll om jag är i Panama eller i Sverige så står vännerna lika nära ens hjärta ändå. Eller hur? :)