Dåååååsååå kan berätta lite om san blas.

Det var heeeeeelt awesome! Vi bodde på en ö som har ett "hotell" asså, en liten ö med några rum sådära, en restaurang typ, aah d va ganska chill bara att rummen var fett ruttna, duschen var rutten, toan va sönder hela tiden, det var gaaanska så unket, d va typ väggar av halm.. haha nej men trä fast det var fett tunt så man hörde allt och alla, på båda sidorna hade vi holländare och deras språk hahahahha, låter som ett riktit fantasispråk. Men aa, och DJUUUREEEEEN uuuew, när man skulle sova vare kryp i sängarna, i taket på vägarna och sen vaknade man mitt i natten av att det var krabbor på väggarna hahaha, och dem hade inte fläkt eller ac så man dödades av svett.

Så det var det enda dåliga, men när vi kom dit drog vi till en ö där man badade, aaasnice, palmer, vit sand, blått hav, jag snorklade lite med killarna och pappa också, och åååh kokosnötterna! Vet inte hur många jag har druckit och sen när man har druckit klart ber man dom skära upp den så äter man kokosköttet, sååå gott!!

Sen andra dagen drog vi först till en ö där indianer bor, vi känner en familj därifrån så dom visade oss runt, och så coolt, dom bor i små hus som är byggda av, jag vet inte vad dom är byggda av men dom ser ut som hyddor och sen så har dom inge golv utan dem går på sanden inomhus oxå, det bodde maaaassor där. Sen drog vi till en annan ö och badade, den hade ännu blåare vatten, såå härligt!

Åh juste, vi såg typ aaasmånga delfiner oxå, sååå fina, sen har vi sett sjöstjärnor.. hmm, en rocka såg vi oxå, den va typ mörkblå med vita prickar, skitful. Sen massa fiskar och grejjer, aa...  pallar inte skriva så mkt mer lägger in lite bilder jag tog med ipoden, lägger in resten av bilderna med systemkameran och det någon annan dag, nu i helgen ska jag bara fokusera på skolan, sista veckan nu måste in med aaaallt!

Sista videon spola till 2:10, så grymt. Nej men seriöst. Ni kan aldrig fatta hur mycket jag saknar mina vänner, det var priset man fick betala när man drog hit till Panama. Typ min pappa blev av med bilen, Alice blev av med sina leksaker, mamma fick åka tillbaka till sitt hemland hon blev väll bara glad, sen mina syskon vet jag inte, säkert deras vänner också men på riktigt. Mina vänner är min familj, vet inte om ens om någon i hela världen kan ha samma relation till vänner som jag har till mina, mitt i natten, typ 4, 5 på morgonen kom jag alltid hem och alla mina syskon låg hemma, var alltid tvungen att slå på fönsterrutorna för att väcka någon av luffarna som varit hemma sen åtta på kvällen så någon kunde öppna dörren. Ni fattar inte, jag skulle göra allt för att bara få höra deras fula garv, och fula kommentarer en gång till. Ett halvår kvar. Jag saknar er alla så sjukt mycket, ni betyder allt!

Ett halvår kvar, ni är bäst♥

Världens bästa Amanda är min Amanda! Hämtade det här på posten idag, en SVENSK tidning var verkligen vad jag behövde, svenska bokstäver på papper som någon annan har gjort... ååh, och sen godiset, känner hon mej eller känner hon mej riktigt bra? du är bäst i love u!

Märkte en rolig sak oxå, djurparken som vi va på idag var vi på för tre år sen...


2007


2010

Man undrar ju, äre en staty dom har eller? Fast d vet man ju att d inte är, såg den matas förut men asså.. stackarn har ju inget liv.

Det va faktiskt inte den frågan som oroade mej mest när jag fick reda på att vi skulle flytta. Jag vet inte vad jag var orolig för jag var mest taggad på att dra lixom. Men månaderna gick ju och det blev mer och mer verkligt att vi skulle dra, och jag började ångra mej lite smått, man tänkte lixom, vad har man gett sej in på? Ett år utan vännerna kan bli ett tufft år, Men sen kom sommaren, abow.. då snackar vi att man försökte ta vara på varenda liten stund. Jag kommer ihåg när det inte var lång tid kvar alls tills vi skulle flytta och jag skjutsade hem Amanda klockan två på natten så jag lämnade av henne och hon frågade, är du säker på att du inte ska komma in en stund? Jag ville bara hem och tänka ni vet, allt va så mycket jag skulle ju dra om en vecka, så jag kom hem, och i samma stund som jag kom hem drog jag tillbaka typ. Så låg vi i henens säng och snackade så sjukt länge om hur allt skulle bli och att det skulle kännas konstigt att inte ha varandra osv. Men det var så skönt, att bara kunna sitta och snacka med sin bästa vän, så ta det aldrig för givet. Jag har inte träffat mina bästa vänner på 3, snart 4 månader. Man börjar vänja sej nu, det är inte så jobbigt som jag trodde det skulle bli. Jag tänkte att det skulle bli som på film, vi skulle skriva varje dag känslosamma mail om hur mycket vi saknar varandra osv, haha men tänkr er i huvudet en scen när man flyttar bort från allt, det blir ganska sorligt på film ochvisst har man sina dagar som allt man vill är att bara få en timme med någon vän, eller dagar, det är så varje dag... Men det är inte så att jag dör om ni förstår vad jag menar, på något sätt klarar jag mej, jag orkar fortfarande vara glad, skojja runt och sånt. Men i och med att jag är här i ett år märker man vilka som hör av sej, vilka som bara kan slänga iväg ett "Jag saknar dej" ibland är väll inte så svårt? Så man vet vilka man kommer tappa kontakten med när man blir äldre. Det kan vara bra att veta i förtid så man inte slösar sitt liv på sånna som inte bryr sej om en.

hur är området där ni bor? är det fint, stort, konsitgt, läskigt?
Det är ett fett bra område, det är inte det dära ghetto aktiga, haha. fast man åker igenom "ghettoaktiga" områden för att komma hit, men när man väl kommer hit finns det vakter som frågar vem du ska träffa, då säger man vilket hus man ska till så ringer dom till det huset och tittar om det stämmer att någon ska komma in, Dom som bor här får ett kort som man använder så öppnar bommen automatiskt. Så det är inte så läskigt, sen har vi en pool i mitten av området som är för dom som bor här, så finns det en lekplats, en tennisbana, och vid poolen finns det stolar och bord man kan sitta vid och bara prata, sen har vi fotbollsplan oxå, så det är sjukt nice här :) 

är dina kompisar bra på att hålla kontakten med dej?
haha, skulle kunna ge största dissen här... men asså, jag skriver med Th & Amanda varje dag, vi mailar på fb varje dag, och sen så fort vi är online samtidigt pratar vi, sen vissa skriver med mej någon gång ibland och jag skriver till dom någon gång ibland, medans vissa typ glömt bort mej, hahah. Men det är väll ändå bra att vara ifrån vännerna ett år, man märker då vilka som VERKLIGEN kommer vara med en hela livet, dom som inte skriver till mej skriver jag till någon gång ibland för jag vill inte tappa kontakten med någon, men nu känner jag bara att jag skiter i, så skriver bara till dom som verkligen är mej nära, typ som aa men amanda, th, stina, moa och så några till, för då blire lixom "balanserat" det är inte bara jag som skirver först till dom, ibland skriver dom först till mej också och då känner man sej inte som en stalker hahah, men sen såklart kommenterar man ju bilder och statusar på fb så man pratar ju med nästan alla ibland.

dom här 2 kommer alltid finnas med mej.

är det jobbigt att plugga distans?
både ja och nej, det är skönt att jag kan välja mina egna tider och så, skulle aldrig orka gå upp sju här, men eftersom jag inte har ett riktigt schema så känns det lite stökigt ibland och jag vet inte vart jag ska börja, men jag tror jag kommer igång med det sen. Det är skönt också att jag slipper skolmaten och den där klädångesten när du inte vet vad du ska ha på dej och när du känner dej ful även fast du har fixat håret och sminkat dej, jag behöver ju inte fixa mej för skolan här :)

skolmaten från Ekilla

tror du att du kommer hitta din framtida man i panama? haha lite konsti fråga kanske men tror du det?
hahahahaha, nej det tror jag inte ;p men man vet aldrig, haha. men neej don't think so :)